onsdag 11 maj 2011

Sorgens dag! Nallebegravning!

Nu har lugnet infunnit sig i vårat hus. Saga har åkt hem. Av någon förunderlig anledning retas Jesper och Saga med varandra hela tiden.Man skulle kunna tro att de är syskon och inte morbror och systerdotter med varandra. Lilltrollet fyller 3 år den 22 Maj,så nu är det dags att fara till en leksaksaffär och botanisera hej vilt bland hyllorna efter en lämplig present.När Linda var lika gammal fick hon en blå tygnalle av mig. Den bar hon runt på jämt. När hon skulle flytta hemifrån ville jag kasta den slitna nallen,men ack nej!
- Är du inte klok, sa hon och drog till sig nallen.-Den här ska flytta med mig  så det så!
-Men den är ju både sliten och skitig, försökte jag säga, den går ju knappt att tvätta längre.
-Det gör inget ,svarade Linda, han ska med mig. Och så fick det bli.
En sen kväll ringde hon hem till mig från sin nya lägenhet och var förtvivlad.
-Mamma, sa hon, det har hänt något hemskt här.- Jag har en liten fest och nu är det katastrof förstår du.
Med ens såg jag framför mig hur hennes besökare hade förstört hemmet,ramlat ut från balkongen, eldat upp grannens garage eller något liknande. Med hjärtat i halsgropen frågade jag:
-Men kära du vad är det som har hänt?
-En av killarna här tog nallen och bollade med den. Sen började en annan kille dra i den samtidigt och nu har armen lossnat.-Tycker du jag ska ringa ambulansen? undrade Linda med gråten i halsen.
-Ambulans är väl att överdriva lite, men kom hit i morgon så ska jag operera honom.- Det kommer att gå bra ska du se, sa jag samtidigt som jag började leta efter nål och tråd.
23 år senare efter att Linda fått nallen, så föddes Saga. Släkt och vänner kom med presenter,kläder ,dockor och nallar. Men när Saga var så stor att hon själv kunde välja "gosedjur" så föll valet på den gamla nallen.
Hon hade den med sig hit ikväll. Lappad, smutsig och jättegosig enligt Saga.
-Har du äcklan med dig,sa sambon till Saga.
-Ne moffa! svarade hon bestämt, det är nallen!
-Vad ska jag göra med den ,undrade Linda.-Nu måste till och med jag erkänna att den har gjort sitt ,mamma.-Men,fortsatte hon, hur ska jag kunna ta den ifrån henne.-Hon kommer att bli tokig!
På något sätt kändes det här samtalet bekant.
Paus! Verkligen konstigt ! Precis nu när jag sitter och skriver detta ringer Linda.  Hon berättar så här:
"-Mamma, nu när vi kom hem så lade Saga sin nalle på sängen.Efter en stund blev hon alldeles förtvivlad och ropade på mig. Mamma ,sa hon , nallen är död. Den har inget här.
Jag hade tvättat nallen och då ramlade innehållet i huvudet ur och då slängde jag det.Nu har vi haft begravning för nallen. Saga tror att den ligger i soppen men jag har lagt den i ett skåp så länge.
Usch! det var så hemskt att se hennes lilla underläpp som darrade av sorg och gråt när vi tog farväl av nallen.
Nu kom hon till mig för en stund sen med en annan nalle som hon haft i sitt rum och sa att den var bra och mjuk.Det här är hemskt mamma!" Slut citat.
Stackars barn! Men jag tror faktiskt att det är lika hemskt för Linda som för Saga.
Men en sak måste ni väl hålla med om i alla fall,23 år är en lång tid för en nalle att leva. Det var bättre kvalitè
förr. Eller hur?
Godnatt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar