Hämndens timme är här!!!

Jag vaknade med ett ryck. Vad var det som hade väckt mig egentligen? Hjärtat dunkade i bröstet så hårt att jag nästan tappade andan.Täcket hade trasslat sig runt mitt ena ben, och jag sparkade till med foten för att komma loss.Jag lyfte huvudet från kudden och tittade åt vänster för att se hur mycket klockan var.
04.15 stod det med stora röda digitalsiffror.Vad var det som hände? Varför hade jag blivit så rädd?
Jag lade ner huvudet  på kudden igen och försökte lugna ner mig en smula.I taket spatserade en liten spindel omkring. Han hade vävt ett vackert nät uppe i det ena hörnet på rummet.
Efter en stund vände jag om mot väggen,puffade till kudden och lade mig ner för att somna om.
Då var det där igen! Ljudet som hade väckt mig.Ljudet som fick mina ådror att frysa till is.
Sängen stod under fönstret längs kortsidan av rummet.Skulle jag ropa på hjälp? Ingen idè, ingen annan var hemma.Rullgardinen var nerdragen till fönsterbrädan. Skulle jag våga dra upp en liten bit?
Jag förstod vad det var därute som väntade på mig.Som hade planerat denna hämndens dag i ett helt år.
Och nu var den här.Den dagen.Försiktigt drog jag i snöret till rullgardinen. Sakta, sakta rullades den upp.
Med ett skrik kastade jag mig bakåt i sängen, ramlade ner på golvet.Med skräckslagen blick stirrade jag på fönstret där det var proppat med tranor som försökte hacka sig igenom rutan för att ge igen .De hade inte glömt mina tilltag förra gången de var här och jag skrämde bort dom. Nu var hämndens timme slagen.
Rutan krasade sönder och fåglarna började ta sig in i rummet , där jag låg på golvet. Den största av dom hade siktet inställt på mina ögon. Nu skulle de hackas ut!HJÄLP!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
-Va skriker du för? undrade sambon och skakade om mig där jag låg i sängen.
Med en förskräckt blick tittade jag på honom och stammade fram:- Tranorna är tillbaka. De är ute efter mig.
-Jag hörde att de skrek här utanför alldeles nyss.
-Vad mumlar du om? sa sambon och skakade på huvudet.-Kom upp istället och titta ut genom fönstret så ska du få se en vacker fasantupp i trädgården.
Fasan tupp? Men alla hämndlystna tranor då? Med trötta och lite osäkra steg gick jag fram till sovrumsfönstret. Mycket riktigt. Därute stod en väldigt vacker fasantupp och tjoade.
Sambon hade hämtat kameran och stod och fotade genom fönstret.
-Inte ofta man ser en sån i trädgården ,sa han.
Jag gick tillbaka till sängen och gosade ner mig under täcket.
Fasantuppar får gärna vara i våran trädgård, men se tranor dom är bannlysta enligt mig!
Godnatt!