200 välkomstdrinkar ger garanterat huvudvärk nästa dag!!

Är man som mig, närmare 50 år så ska man nog inte vara ute tre nätter på raken. Men naturligtvis så händer allt roligt samma vecka.Torsdag Stockholm,Fredag fiske, Lördag Fest. Det senare kan jag väl lugnt erkänna
var den roligaste kvällen.Men visst är det väl underligt. Igår kväll mådde jag strålande. I dag mindre strålande.Det beror nog inte på det flytande intaget. Nej det måste vara trötthet, eller var tror ni?
Vi var bjudna på 40-årskalas i den lokala bygdegården. Molnen skingrade sig fram på kvällen och det blev en varm och skön afton.Det bjöds på god mat och kaffe med kaka.Sambon och jag kände väl inte direkt så många, men med ett glatt humör så var den saken snart ur världen.
En Dj hade hyrts in och de flesta i sällskapet var väldigt dansanta. Tyvärr har sambon och jag aldrig lärt oss att tex. bugga.Vilket är väldigt synd, kan jag tycka. Sambon har gått en grundkurs för 30 år sedan så något steg kan han väl ta.Under kvällen så tog han ett säkert kort och dansade med en grannfru som han vid en tidigare fest förra året redan hade trampat in sig på. Såg rätt bra ut. Undrar vem som förde vem?
Det var en god stämning i lokalen.Alla var trevliga och glada.På väggen när vi kom dit satt det en skylt med vem som skulle stå i baren och när. Sambon klarade sig,men inte jag. Det var modigt ,tänkte jag.
Sist Marie och jag hade det förtroendet var för ca 25 år sedan.Det var en större tillställning i en festlokal med ordnad av en hästklubb i Enköping. Maries mamma hade föreslagit för sina hästvänner att vi kunde stå i dörren och ta betalt och bjuda alla som kom på en välkomstdrink.
-De är så duktiga och pålitliga, skröt hon om oss.-De kommer att klara det galant!
Ja, visst gick det galant. Ett tag i alla fall. Vi missuppfattade nog lite om den delen som handlade om välkomstdrinken.Vi skålade med alla som kom( 200 personer) och när kvällen var slut var drinkarna slut, vi var helt slut och kassan var borta.
Behöver jag säga att vi blev portade i den klubben sen! Så kan det gå.Pengarna dök upp så småningom ,gömda i en låda . Prydligt gömda av oss. Vi ville ju inte att de skulle komma bort :)
I går kväll skedde tack och lov inget sådant. Barstunden förflöt smärtfritt .
Och tur var väl det: Marie var ju inte där ,så jag hade ingen att skylla på, i fall jag hade behövt!
Godnatt!