Tv-inspelning!

Förra veckan ringde min"syster" Marie och var i upplösningstillstånd.
-Bettan,skrek hon, jag ska vara med på tv. Det ska spelas in på Söndag och nu har jag PANIK!
-Oj! svarade jag,men hur kommer det sig att du ska vara med?
-Det ska spelas in en dokumentär om min familj och eftersom du hör dit du också så sa jag att du ska vara med.
-Du gjorde vadå?! sa jag.
-Ja,jag är inte med om inte du är det så de hade inget val.-Jag sa att vi var som systrar, så det så!
Någonstans här slutade jag lyssna på hennes babbel och började fundera på klädsel och frisyr. Man kan ju inte se ut hur som helst när man nu tydligen skulle bli tv-kändis.Jag såg framför mig hur jag gled runt i en snygg bil och skrev autografer till alla beundrare.
-Okej, svarade jag ,jag är med.
-Bra ,svarade Marie.-Kl.14 på Söndag,men du måste komma vid tolv för jag är skitnervös.
När jag lagt på luren stod jag en stund och funderade.Sen jag lärde känna Marie för snart 30 års sen har jag faktiskt inte haft tråkigt en enda dag. Den damen lyckas alltid med konststycket att vara med om de mest udda upplevelserna.Och jag är alltid inblandad. Men idag så var det alltså dags. Jag fixade frisyren,plockade fram finstassen och åkte hem till min kära väninna.
Oj vad hon var nervös. Själv tog jag det lugnt,helt bombsäker på att endast få vara med som statist i det hela. Ack vad jag bedrog mig!Efter att de intervjuat och filmat Marie inomhus i nästan en timme kom de ut.
-Jaha Bettan sa tjejen som höll i det hela.-Då var det din tur.  Hallå där! tänkte jag .Vadå min tur. Skulle inte jag bara gå runt och se lite vacker ut i bakgrunden.
-Nu ska ni sitta här och fika och prata som vilken vanlig normal dag som helst,förklarade hon.
Alla satte sig och vi började fika.Och det säger jag bara ,försök se ut som vanligt med en stor luden mikrofon över huvudet och en kamera i näsan.Men det gick rätt bra till slut.Marie skötte sig galant och jag var SÅ stolt över henne.Det sista som gjordes var enskilda intervjuer med var och en .Jag fick stå under ett äppel träd och prata i trädgården.Marie hade ju redan gjort sitt inomhus, så hon kunde bara sitta där och le åt mig under tiden.
-Stå i ljuset från solen ,sa kameramannen till mig.
-Helst inte,svarade jag ,skuggan är bättre för då syns jag inte så bra. Men hör och lär, försök aldrig bestämma över ett proffs.Det går inte. Han fick mig naturligtvis att stå i värsta solen.Efter fyra timmars inspelning var det klart och de tackade för sig och åkte. Kvar stod Marie och jag på gården och tittade efter dom.
-Efter att det här har visats i höst kan du skriva "känd från tv " på din blogg Bettan ,sa Marie.
-Absolut!svarade jag ,satte mig i bilen och åkte hem.
Nu har jag inte tid att skriva mer för jag måste gå och öva på min autograf. 
Hej svejs och godnatt!