Här sitter vi nu Jesper och jag i våran husvagn och myser.På bordet står en skål med alla möjliga sorters frukter, godiset spar vi till i morgon( kanske smakar vi en liten bit, vi får se)Visst är det lite primitivt att bo så här ,men vi har det mesta.Tv,dataspel,välfyllt kylskåp och naturligtvis datorn.Det enda som är lite bökigt egentligen är när det blir dags för toabesök."Nr 1" går väl an men när det kommer till"nr 2" är det värre.
Tänk att det ska vara så svårt. Nu tror jag inte att jag är ensam om detta "bekymmer".Linda är en av mina bundsförvanter med samma vånda.
När vi var i Hjo häromåret så blev det så småningom dags för ett besök på damrummet.
-Jag måste gå och pudra näsan,sa jag till Linda när hon kom över till våran husvagn.
-Hur är det med dig ? Måste inte du också gå? undrade jag.
-Jo,svarade hon.-Jag försökte tidigare men det kom en massa folk och stod utanför och väntade så det gick inte. Sagt och gjort .Gemensamt tågade vi iväg mot damtoaletten. Väl framme upptäckte vi att det var kö.Typiskt! Finns det något värre än när folk står utanför dörren,eller ännu värre, sliter och drar i handtaget fast de ser att det är upptaget.Jag var till läkaren en gång för många år sedan och då tog jag upp mitt lilla dilemma med honom.
-Det är väl inget farligt om någon hör att man släpper lite väder, sa han med myndig röst. -Försök bara att slappna av och gör det du ska . Slappna av! Med alla dessa damer som frenetiskt rycker och drar i dörren och sen stannar kvar lutandes mot samma dörr, suckandes för att man aldrig blir klar.
-Jag har ett förslag,sa jag till Linda.- När jag var in förut så såg jag att det fanns handtorkar där inne.
-Jaha,svarade Linda och såg lite fundersam ut:
-När jag har gått in och satt mig så börjar du torka händerna i torken.
-Eh,jaha.Linda fattade ingenting.
-Då låter det så mycket om dom så då hörs det inte att jag sitter och gör 2:an förstår du, förklarade jag.
Nu sken Linda upp.Det var ju en bra idè. Jag gick in i ett av båsen och satte mig. Nästan direkt började en handtork att mullra.Tyvärr så gick det lite trögt i starten för mig så Linda sprang som en tätting mellan handukstorkarna därute. Till slut tröttnade hon och väste in genom min dörr:
-Nu får du vara klar mamma.Folk börjar stirra på mig här ute.Jag har torkat händerna så mycket nu så skinnet spricker.
-En liten stund till är du snäll,viskade jag tillbaka.-Snart klar ,jag lovar.
Som den vänliga själ hon är så fortsatte Linda att torka sina händer. När jag var klar och kom ut från båset sa jag :-Nu är det din tur.-Gå in du så börjar jag tvätta händerna.
Samma procedur upprepades igen,men nu med mig vid torkarna. När vi var klara och gick därifrån så såg vi hur de andra damerna tittade konstigt på oss.
-De tror kanske att vi har bacillskräck,sa Linda.
-Ja,svarade jag,eller att vi har någon form av tics eller någon annan lustig åkomma.
Lilla Saga däremot har inte dessa bekymmer.När det är dags att ordna med "nr2" så går hon åt sidan en stund och sen när hon är klar dyker hon upp igen för att få bli omskött.
Men det är klart. Hon är ju bara 3år.Så småningom hamnar hon nog i samma prekära situation som sin mor och mormor!
Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar