Glupsk? Det straffar sig!

Idag har vi haft ett familjeråd om godisskålen.Jesper och jag tycker att man kan ta sig en godis varje dag, medan sambon icke håller med om detta.Sambon sa, att ikväll ska han gömma allt godis. Sen tar han fram det igen nästa helg.
-Låt honom hålla på, viskade jag till Jesper,vi äter innan han kommer hem på kvällarna.
Nöjd med det beslutet från mig gick han upp till sig och fortsatte spela tv-spel.
Nu är det väl inte vidare värst bra att käka godis för ofta, men det är förbaskat gott!
När alla barn fortfarande bodde hemma var det lugn i helsike att få behålla sitt godis för sig själv.
Därför gömde jag mina godispåsar lite här och där. När sen ingen såg smög jag dit och stoppade snabbt en godis i munnen.En kväll var jag extra sugen .I påsen låg en rulle med lakrits.De kallas visst för grammofonplatta i affären.När jag trodde att ingen såg mig tog jag en tugga.Mmmm..vad gott.
Då kommer Jesper in i köket. Fort stoppade jag in hela godisen munnen.Tyvärr snubblade jag till samtidigt,så hela godisen halkade ner i halsen.PÅ TVÄREN!
Jag såg stjärnor och raketer,vilket kan vara trevligt i andra sammanhang men inte just nu,  och började kippa efter andan.
På något vis tog jag mig in i sovrummet där sambon satt och pratade i telefonen.Blå i ansiktet började jag gestikulera med händerna att jag snart skulle bli kvävd.
Ingen reaktion. Jag såg hela  mitt liv passera revy, vilket inte var allt för tokigt för emellanåt 
harjag haft mycket skoj i mitt liv,innan jag rusade in på toaletten för att kräkas.
Jag stod där och rattade Gustavsberg, när jag hör sambon säga:
-Du, jag måste nog sluta prata.Bettan verkar sjuk på något vis här.Hej då!
-Sjuk,flämtade jag med huvudet nere i toastolen, jag är ju döende fattar du väl!
Han hjälpte mig ut till soffan.För en gång skull blev han nog lite orolig.Mycket tok har jag gjort,men det här var nog lite värre än vad det brukade vara.
-Vi ringer till sjukvårdsupplysningen,sa han, och tog telefonen.-Vad har du gjort? Vad ska jag säga?
Ha! Precis som jag skulle erkänna att jag smygåt godis.Aldrig i livet!
-Ge hit telefon,sa jag, jag ringer själv. Sen släpade jag mig in i sovrummet och ringde.
Jag kunde riktigt se framför mig hur hon log för  sig själv där i andra änden,sjuksköterskan, när jag hasplade 
ur mig vad som hänt.Samtidigt hör jag hur sambon började skratta.Den rackarn hade tjuvlyssnat.
-Ät hårt bröd,sa systern,du har förmodligen sprängt sönder matstrupen.Hårt bröd brukar hjälpa.
Det hjälpte.Vilken lättnad. Från och med då köper jag bara små godisar som är halkvänliga. Ifall att.........!
Godnatt!