För någon vecka sedan var Linda och Saga här. De brukar dyka upp när pappa Stefan jobbar kväll.
-Vad ska ni äta idag,undrar Linda .Jag vet ju att hon brukar ringa dom dagarna ,ändå svarar jag i telefonen.Jag lär mig aldrig.Suck.Bäst att dra till med något äckligt tänker jag och svarar-Blodpudding!
-Ha, säger hon,det vet jag att ni inte äter.- Vi kommer över. Och sen är friden slut.Jesper älskar att reta Saga.
-Jag hinner först till maten ,säger han och flinar. Saga blir galen och rusar skrikande ut i köket och greppar mat och stol.Sen blåhåller hon sin mat för att inte Jesper ska ta den.När hon sen sitter där,och ser stolt ut kommer Jesper in i köket.Man riktigt ser  hur tankeverksamheten gror under den ljusa kalufsen.
-Saga,säger han, nu ska jag ta bästa soffan. Samma resultat.Maten flyger,stolen välter ,när hon tjutandes rusar in i rummet för att erövra den bästa platsen i soffan.Jesper skrattar så han kiknar.
Och så där håller de på tills det är dags för Linda och Saga att röra sig hemåt.
Just den här kvällen kom "krisen "till Lindas enkla boning.
-Mamma nallen är borta!Det är KRIS!ringde hon och sa.-Du får lov att gå ut och titta om vi tappade den vid bilen när vi åkte iväg.En blick ut genom fönstret sa mig att det inte var en trevlig uppgift att gå ut i mörker och kyla för en nalles skull.Men nu vet jag ju hur viktig denna smutsiga lilla rara nalle är. Saga kan inte sova utan den.
Bara att dra på sig skor och jacka .Ut i mörkret med ficklampa i högsta hugg.Jisses vad jag letade.
Ingen nalle! Okej ,det var bara att gå in och ringa.
-Det finns ingen nalle ute på gården,sa jag till Linda i telefonen.
-Nej jag vet,svarade hon,den låg i kylskåpet.
-I vadå sa du!?Kylskåpet!-Hur i all sin dar har den hamnat där?undrade jag.
-Saga tyckte att nallen var för varm.Därför lade hon den i kylen ett tag,svarade Linda.
Ja se den ungen hon kan då allt. Mormors lilla sockertopp!
Godnatt!