Tack och lov för öronproppar!

Jag börjar ångra att jag hjälpte Jesper att få i gång sitt Playstaionspel.(Se tidigare inlägg)
Detta eviga monotona ljudet från spelen börjar driva mig till vansinne.Samma melodi spelas hela tiden i bakgrunden, blandat med ljud från diverse figurer som skjuter och hoppar runt, eller vad de gör.Värst är det när han inte spelar utan sätter på pausknappen. Man kan ju tycka att det skulle bli helt tyst då, men icke sa nicke.Samma melodi upprepas hela tiden.Om och om igen.
Igår fick jag nog.Jag hade precis satt mig ner för att skriva lite en stund ,när det monotona ljudet började tjuta i mina öron.
-Skruva ner! skrek jag ut till grabbhalvan.-Jag blir tokig av det där ljudet.
Inget svar.-Skruva ner eller stäng av, skrek jag igen med ännu mer arg röst.Utan resultat.Jag reste på mig och gick ut till Jesper.-Du måste skruva ner annars kommer jag att göra mig olycklig på ditt spel,hotade jag.Utan resultat. När jag tjatat och gnatat en lång stund utan att få någon respons gav jag upp.Med bestämda steg gick jag in på toaletten, öppnade sjukvårdslådan och plockade fram en påse bomull.Sen travade jag in på mitt rum,stängde dörren och plockade fram en stor bit bomull.Av den gjorde jag två stora tussar som jag tvinnade mellan fingrarna.Sen stoppade jag in en tuss i varje öra.
Jag satt alldeles stilla och koncentrerade mig.Suck! Det hördes igenom bomullen.Dessutom såg jag inte riktigt klok ut med två stora bomullstussar som stack ut ur huvudet.
Så i dag köpte jag riktiga öronproppar på apoteket.
Det var ett helt företag för att få dom på plats. "rulla proppen mellan fingrarna till en cylinder" stod det på förpackningen. Det var ju inte så svårt."Ta därefter motsatta handen över huvudet och dra i örat uppåt så att hörselgången rätas ut".Herregud, säger jag bara. Man måste ju vara vig som en orm för att detta ska fungera.
"Sätt i proppen i örat" Ja ,den biten gick ju ganska bra förutom att jag började få ont i armen som var över huvudet."Håll kvar tills den svällt ut". Ha ha ha! Det låt helmysko när proppen expanderade och täppte till örat.Och nu sitter jag här alltså. Med ploppar i öronen och skriver i lugn och ro.Om jag törs ta ut dom vet jag inte. För det står så här:"Vrid lätt och långsamt så att inte trumhinnan skadas".
Det låter ju inte direkt som någon höjdare.Så om ni ser en "dam" med gula öronproppar på stan ,så är det jag!
Godnatt!!